Fönsterbyte i 60-talshus: U‑värde, regler och smarta val

Fönster från 60‑talet har ofta bristfällig isolering, slitna tätningar och spruckna glaslister. Här får du en praktisk genomgång av vad som styr energiprestanda, vilka regler som gäller och hur du planerar ett tryggt byte utan onödiga överraskningar.

Så fungerar fönsterbyte i 60-talshus

Många hus från 1960‑talet har tvåglasfönster, antingen kopplade bågar eller tidiga isolerrutor, ofta i målade träkarmar. På senare decennier har tätningar hårdnat, beslag blivit tröga och glas kan ha släppt i kittfalsen, vilket ger drag, kondens och högre energiförbrukning.

Ett lyckat fönsterbyte handlar om mer än att byta ruta. Du behöver ta hänsyn till husets fasaduttryck, väggens uppbyggnad, ventilation, ljudmiljö och fuktsäker anslutning runt karmen. Planera helheten, så får du både lägre värmeförluster och ett bevarat 60‑talsutseende.

U‑värde: vad det betyder och vad som är rimligt

U‑värde anger hur mycket värme som läcker genom fönstret. Lägre U‑värde betyder bättre isolering. Ett äldre tvåglasfönster kan ligga runt 2,6–3,0 W/m²K. Moderna fönster har ofta energiglas, varmkant och gasfyllda rutor som sänker värmeläckaget avsevärt.

Treglas ger generellt bättre U‑värde än tvåglas, men vikten ökar och karmdjupet blir större. I 60‑talshus med slanka profiler kan ett välvalt tvåglas med energiglas vara ett estetiskt bättre val – särskilt där fasadens uttryck är viktigt. I utsatta lägen eller där komfort och bullerreduktion prioriteras passar treglas ofta bäst. Tänk också på hela konstruktionen: karm, båge, distanslist och korrekt tätning runt karmen påverkar den verkliga energinyttan.

Regler, bygglov och hänsyn till fasaden

Du behöver normalt inte bygglov för att byta fönster lika mot lika. Bygglov kan krävas om fasaden förändras avsevärt – till exempel om du ändrar fönstrens storlek, indelning, kulör eller material så att gatubilden påverkas. I kulturmiljöer eller detaljplanelagda områden är kraven skarpare. Vid ingrepp i bärande konstruktion kan en anmälan till kommunen behövas.

Boverkets byggregler kräver att ändringar utförs fuktsäkert och med skälig energihushållning. Det betyder bland annat att fönster, beslagning och anslutningar ska hindra inträngande vatten, och att du inte får försämra byggnadens ventilation. Om du samtidigt ska renovera fasad eller byta ytterpanel kan det vara klokt att samordna projekten för bättre detaljlösningar och färre ställningskostnader.

Material och design som passar 60‑talets uttryck

Trä är original i många 60‑talshus och är lätt att måla samt reparera. Trä/alu kombinerar träets insida med en väderbeständig aluminiumutsida som minskar underhåll. PVC är underhållssnålt men kan ge grövre profiler som bryter mot tidstypiska, smäckra karmar.

60‑talet präglas ofta av stora glaspartier, få spröjs och horisontella linjer. Välj smala profiler, rätt kulör och undvik onödig spröjsning för att behålla stilen. Tänk på funktioner: ljuddämpande laminerat glas mot trafik, solskyddsglas i soliga lägen och säkerhetsglas i låga partier. Glöm inte ventilationen – ersätt befintliga spaltventiler eller komplettera med väggventiler vid behov för att undvika instängd fukt och sämre inomhusluft.

Arbetsgång steg för steg och viktiga kvalitetskontroller

Ett fönsterbyte följer en tydlig ordning. En erfaren montör arbetar metodiskt och dokumenterar mått, montage och täthet.

• Förmät: kontrollera modulmått, karmyttermått, väggtjocklek och lodliga/fallande fasader.
• Skydda ytor och montera säker ställning. Hantera glas med lyfthjälpmedel och handskar.
• Demontera försiktigt för att inte skada fasad, bleck eller invändiga smygar.
• Montera ny karm i lod och våg, med rätt infästning i bärande del av väggen.
• Drevning: fyll springan med mineralull eller komprimerande band. Undvik överdrivet PU‑skum.
• Täta korrekt: ångtät på insidan, diffusionsöppen på utsidan. Noggrann anslutning mot bleck och foder.
• Justera bågar och beslag för lätt stängning och bra täthet. Montera vädrings- eller spaltventiler vid behov.
• Slutkontroll: inga glipor, korrekt lutning på bleck, fungerande dräneringshål, jämn fog och ingen köldbrygga.

Var uppmärksam på miljörisker i 60‑talsbyggnader. PCB kan förekomma i äldre fogar och ska saneras enligt gällande rutiner. Äldre färgskikt kan innehålla bly – hantera slipdamm med skydd och god ventilation.

Kostnadsdrivare, fallgropar och drift

Det som främst påverkar kostnaden är fönstertyp (två- eller treglas), specialmått, materialval, ljud- eller solskyddsglas, omfattningen av snickeriarbeten invändigt samt hur komplicerad fasaden är (tegel, puts, träpanel). Ställning, plåtarbeten och anpassning av smygar och foder spelar också in. Samordna gärna byte av fönsterbleck och beslagning samtidigt för en tät och hållbar helhet.

Vanliga misstag är fel lutning på bleck, otillräcklig ångtätning invändigt, igenproppade dräneringshål, för klent infästning i svaga partier, utebliven ventilationslösning och för grova profiler som bryter husets uttryck. En enkel checklista efter montage minskar risken för problem:

• Kontrollera att fönstren sluter tätt och öppnas/stängs friktionsfritt.
• Se över fogar: elastisk yttre fog, ångtät invändig anslutning.
• Bekräfta att bleck har fall utåt och att skarvar är täta.
• Säkerställ fungerande ventilation (spalt- eller väggventiler).

Förläng livslängden med regelbunden tillsyn: tvätta glas och profiler, smörj beslag, måla trädelar vid behov och håll dräneringshål fria. En årlig runda runt huset räcker oftast för att upptäcka småfel innan de blir stora problem.